Ett misslyckande är ett misslyckande är ett misslyckande
Jag lyckades ta mig igenom hela eurovisionsemifinalen igår. Ett litet steg för mänskligheten men ett stort kliv för mig. När slovenien drog igång sitt nummer som bara en mor (eller tydligen ett land) kunde älska så var det svårt...väldigt svårt. Men jag gjorde det banne mig.
Min favorit Kroatien gick inte vidare. Det gjorde däremot, en skrikapa från ukraina, en urtrist ballad från irland, en man från cypern som ville att man skulle prata ut om sina känslor (musiken avr okej, men hallå texten: tell me about your feelings tell me your stories, det är inget fel på texten såvida den är skriven av en kärlekskrank 13-åring). Och Danmarks vars manliga sångare troligtvis har som fritidsintresse att rycka vingar av insekter med tanke på den psykopatiska utstrålningen
Och Anna, Anna, Anna.
klickade mig in på aftonbladet med förhoppningen att hitta Anna i tårar. Och det gjorde jag naturligtvis, andra rubriken (efter nyheter om qvicks ickemördande) ANNA I TÅRAR. Det är inte så att jag vill att Anna ska vara i tårar, det är bara det att aftonbladet är så förutsägbara.
Det var inget fel på Anna, det är fel på svenska folket som inte fattar att vi måste skicka typ skit till eurovison för att ha en chans. Det ska vara skit men det ska vara bra skit liksom. Typ Timotej, en sån där låt som man kan sjunga på i dagar efteråt för den fastnar i hjärnan som den tuggummischlagerpop det är.
Min favorit Kroatien gick inte vidare. Det gjorde däremot, en skrikapa från ukraina, en urtrist ballad från irland, en man från cypern som ville att man skulle prata ut om sina känslor (musiken avr okej, men hallå texten: tell me about your feelings tell me your stories, det är inget fel på texten såvida den är skriven av en kärlekskrank 13-åring). Och Danmarks vars manliga sångare troligtvis har som fritidsintresse att rycka vingar av insekter med tanke på den psykopatiska utstrålningen
Och Anna, Anna, Anna.
klickade mig in på aftonbladet med förhoppningen att hitta Anna i tårar. Och det gjorde jag naturligtvis, andra rubriken (efter nyheter om qvicks ickemördande) ANNA I TÅRAR. Det är inte så att jag vill att Anna ska vara i tårar, det är bara det att aftonbladet är så förutsägbara.
Det var inget fel på Anna, det är fel på svenska folket som inte fattar att vi måste skicka typ skit till eurovison för att ha en chans. Det ska vara skit men det ska vara bra skit liksom. Typ Timotej, en sån där låt som man kan sjunga på i dagar efteråt för den fastnar i hjärnan som den tuggummischlagerpop det är.
Kommentarer
Trackback