Weirdo

Kollade på toppform igår natt (repris). Toppform är ett av mina absoluta favoritprogram, mycket pga att jag avgudar Blossom. Om jag hade haft henne som personlig tränare så hade jag varit supervältränad, det vågar jag nästan lova. Hennes bok, Ny kraft med Blossom, är som ett enda stort inspirationspiller.

Men igår hände något märkligt. Deltagarna i år ska, som bekant för vissa, välja ut en sport som de ska bli bäst på. I alla fall så bra som de kan bli under dessa toppformsveckor. Tobbe ville bli bäst på motorcross men fick nöja sig med sitt andra val mountainbike eftersom toppform denna säsong också går ut på att deltagarna skall bli mer miljövänliga. Trodde han ja! När de kom fram till stället han ska börja träna på så stod där en endurocykel och vad gör karln? Jo, han börjar gråta! Det var så otroligt rörande, en vuxen karl börjar gråta för att han ska få göra något han antagligen velat göra sen han var en liten grabb. Jag hade också börjat gåta tror jag. Tobbe är, by the way, så där konstig och härlig. Men hey Tobbe jag gillar konstiga människor. Konstiga människor är intressanta, normala är bara normala.

Ikväll, pizza och öl på prima, sedan hockey. SIK-Sunne
Toppformslivet får vänta tills imorgon =)

image154
 
www.expressen.se

Perversioner

Jag erkänner, jag går igång på rengöringsmedel.

Ju fler desto bättre. Jag måste ha ett rengöringsmedel för varje tillfälle. Badrum, diskbänk, kök, golvrengöringsmedel, klorin till toaletten, fönsterputs you name it, jag har allt. Ju mer det luktar desto mer gottar jag mig.

När jag läste Maddes
inlägg om diskmaskinernas wunderbaum var det nästan så håret reste sig på armarna. Vilken genialisk idé. Få diskmaskinen som brukar lukta sur mjölk att lukta som nyrivet citonskal. Jag måste genast leta reda på den där manicken i affären. Jag fick en flaska industrirengöringsmedel av vaktmästarna häromdagen och lyckan var gjord. Perfekt att rengöra kittet mellan badrumskaklet med. Visserligen luktade den inte så mycket men smutsen bara rann bort. Åh, så underbart.

Nu låter det som jag är värsta pedanten men det är jag verkligen inte. Det är bara det att när jag väl städar så vill jag att det ska bli superrent och lukta supergott. Därav min passion för Ajax, grönsåpa och vim. Min passion innefattar också diverse roliga svampar, trasor och annat som gör städningen lättare att leva med.

Jag tror att detta började när jag blev toalettstäderska för första gången. När man städar toaletter som yrke så är doften allt. Diverse doftande rengöringsmdel är livlinan som gör att man klarar av arbetsdagen. Melonmedel, äppelmedel och andra livsnödvändiga saker som man kunde hälla på golvet inne på herrarnas för att överhuvud taget kunna andas där inne. Kanske en av anledningarna till att jag var på god väg att få kemisk lunginflammation sommaren -06. Men ack vad gjorde väl det, så länge jag fick ha mina rengöringsmedel ifred.

Ikväll hockey SIK-Munkfors

man saknar inte kon....

Har varit utan ugn i ca en vecka ocj jösses vad det har varit jobbigt.
Föjande har utspelat sig i mitt huvud under dessa dagar.

Vad ska vi äta till middag idag?
Köttfärspaj, fiskgratäng?
Nej det går ju inte vi har ju ingen fungerande ugn.

Oj vad jag är sugen på fikabröd, jag kanske ska baka bullar eller sockerkaka eller muffins eller vänta lite jag har ju ingen fungerande ugn.

Nämen vi har ju inget bröd hemma, jag slängar ihop en sats scones.

Tänk om jag bara hade en fungerade ugn nu då skulle jag bakat en massa bröd och bullar nu.


Nu har jag en fungerade ugn och tanken på att baka känns väldigt främmande. Däremot kanske jag slänger in en köttfärspaj men bara kanske.

Stackars vaktmästarna som kom och lagade ugnen. Vi har inte städat bakom den så länge vi har bott här och det är snart fyra år!!!!! Jag trodde jag skulle falla död ner av skam.

Känn ingen sorg

Nu har jag tänkt lite på det där med det där obegripliga att Andreas fick stanna i Idol medan Daniel vackert fick lämna. Min slutsats är att det enda, och då menar jag enda rimliga förklaringen är att folk tycker synd om Andreas.
Stackars, stackars lilla skånepåg som blir så mobbad av den elaka, vidriga juryn.

Då kan jag tala om att det är inte ett dugg synd om Andreas, inte ett dugg. Han var i fredags bland de fyra bästa i Idol. Han har fått göra något som tusentals svenskar drömmer om.  Varför är det synd om honom? För att han inte riktigt räcker till? Det som juryn ägnar sig åt är ren och skär bedömning av hans kapacitet som artist, Mobbning vore om de talade om för honom att han var totalt värdelös som person, ful som stryk etc. etc. Det är inte elakt att säga till någon vad man tycker om en persons prestation. Det är elakt att klanka ner på personen i sig men det är inte elakt att säga att någon har noll utstrålning på scen när det så solklart är fallet. Så sluta tyck synd om honom är ni snälla! Kanske dags att damma av det nog så kloka dagisordspråket; Den som ger sig in i leken får leken tåla.

Det är typiskt för samhället i dag.  Allt som förut kallades negativ kritik har tydligen förvandlats till mobbning. Det är som att man idag inte längre får kritisera någon för att man då upfattas som elak. Det är skillnad på person och prestation. Visst är det svårt att lära sig inse skillnaden men man måste annars klarar man sig inte. Något som man borde lära sig betydligt tidigare än vad man idag gör. Om man aldrig får höra vad man gör fel, hur ska man då någonsin kunna bli bättre?

Slutligen så är det också obegripligt att jag är så engagerad i Idol, jag måste ha blivit gammal.....

Svenska folket har talat...fel

Amanda är som den mest sprudlade, brusande, finaste champagne. Marie är som ett mustigt, kryddigt vällagrat rödvin. Daniel är som en härligt knäckig, uppfriskande flaska med Ale. Andreas är som ett blaskigt milleniumöl.
Milleniumöl är väl okej, det duger att supa sig full på, det är billigt, det är lättsamt det duger det är okej. Det är okej men det är inte det andra. Det är okej men det är inte i närheten av briljant.....det är så långt ifrån gåshud man kan komma. Folket är uppdelat i två läger, det ena nöjer sig med det som duger, det andra väljer briljant. Millenium får vara kvar i sortimentet hur smaklöst, färglöst, blaskigt, emotionellt det än är för en del av folket tycks ända inte kunna få nog.
Lagom är bäst i mellanmjölkens förlovade land!


Ensam är inte stark

Vilken tur att man har klasskamrater som är betydligt mer bevandrade i datorernas värld än man är själv. Om jag hade varit ensam idag på datalaben så hade jag nog suttit där än. Sen blir jag förbannad. Jag vill också kunna...varför kan jag inte?

Var det verkligen så jäkla dåligt?

Sitter och läser på aftonbladet om gårdagens match i fotboll. På aftonblaadet finns det ofta, som bekant för många, diverse olika forum där snillen kan spekulera om olika händelser. Det måste vara ett av de forum som är mest befriat från IQ ever. Jag tycker att om man inte har något mer konstruktivt att komma med än: Sverige e så satans dåliga bah, Sverige suuuuuuuuger, så kass, avgå Lagerbäck m.m. så kan man lika gärna skita i att trycka på send-knappen.

Förresten är väl förlust mot Spanien helt väntad och 3-0 är väl ingen katastrof. Sveriges landslag  i fotboll är så otroligt överskattat. Med nio miljoner invånare så är det inte så konstigt att vi inte är bättre med tanke på att fotboll spelas runt om i hela världen. Det säger ju sig självt. Hur många supertalanger finns det på 9 miljoner invånare jämfört mot Spanien som har ca 40 miljoner invånare (Wikipedia). 

 Visserligen såg jag nästan bara första halvlek eftersom jag hellre gick och la mig än att fortsätta titta. Men inte berodde det på att Sveige spelade "så jäkla kass". För mig är fotboll ungefär lika roligt som att sitta och vänta på att vattnet ska koka upp i kastrullen. I alla fall om man jämför med hockey. Först händer ingenting, sen händer ingenting, sen händer ingenting. Sen när man äntligen tycker att det börjar ända någonting och man tycker sig se lite bubbel på ytan så händer ingenting. Sen händer allt på en gång och då är det ändå inte det minsta spännande längre. Det finns säkert tusen anledningar varför hockey är så mycket roligare än fotboll men det får bli ett annat inlägg.



Hög på socker

Efter frukost proppade jag i mig x antal non-stops. Älskar Non-Stop. Jag skulle egentligen ha fått den nya chokladkakan från marabou som innehåller non-stop istället för en påse men den fanns sorgligt nog inte (till min stora besvikelse såklart) i affären som J var i. Så istället för en nätt chokladkaka á 100 g så blev det en megapåse innehållandes 250 g. Not så good för figuren men ååå så gott.
 
Jag har också kommit på ett sätt att hindra mig från att trycka i mig hela påsen på en gång som är så lätt hänt annars(namnet non-stop har väl tillkommit på förekommen anledning). Jag försöker dela non-stopsen så att den ena halvan förblir intakt så att den ser ut som en lins (som man stoppar i ögat). Det är riktigt, riktigt svårt. Först måste man liksom avlägsna den andra halvan som går sönder sedan måste man försiktigt suga bort chokladen så att endast topplagret består. Jag har bara lyckats en enda gång. Men skam den som ger sig. Förutom äran kan man kanske tänka sig att bonusen blir en mer vältränad och smidig tunga (vad det nu ska vara bra för?!) och en godispåse som räcker minst 10 gånger längre.
Medvetet och ansvarstagande godisätande helt enkelt!


image150

Mini Games

tycker det är väldans skoj att sysselsätta mig med små kluriga spel emellanåt. Däremot är det lurigt eftersom jag fastnar totalt. Jag måste hela tiden komma till nästa nivå och kan inte sluta spela förrän jag klarar av det. Totalt beroendeframkallande. Just nu håller jag på med Carnival shootout som finns på Blip.se . Och till min lycka kom jag upp i över 30 000 poäng just precis. Är sjuk idag så därför tycker jag att jag kan slösa lite tid på detta fullständigt menlösa spel. Eftersom jag är värdelös på att sikta med gevär så är jag glad för att jag är betydligt bättre att sikta med datamusen, alltid något!

image149

Kräks

Fashionista - jag står inte ut med att se det ordet på ännu en blogg,  jag går under då , "seriöst"
Jag trodde jag var ointresserad av mode innan alla bloggar började ploppa upp som svampar i skogen men nu avskyr, avskyr, avskyr jag mode. Ja, det kanske inte är direkt kläderna jag hyser agg mot, snarare modeorden.
Dagens oufits får mig att spy, tees som M har lärt mig betyder T-shirt (skulle aldrig fattat det annars) och alla andra jäkla fåniga ord likaså

M har berört detta i sin blogg också men jag stod inte ut längre utan att få kräkas lite jag också.

Det är helt okej att vara modeintresserad förresten, men måste alla jäkla bloggar handla om kläder, kläder, kläder, kläder! För guds skull, människor i världen svälter ihjäl varje dag och det enda vi kan tjata om är våra jäkla kläder hit och kläder dit....för att inte tala om alla accesoarer!!!!!!!!!!!


Nu blir det snart pizza och hockeyallsvenskan (Huddinge-Västerås) på TV, till efterrätt blir det Ahlgrens bilar....kan livet bli bättre?

Världens bästa Tv-serie

Sex and the city (vad annars? ) ska ju som bekant för många bli film.
Om jag ska gå? Abso-fucking-lutely  (reserverar mig för stavningen).

Inte för jag vet om Sex and the City egentligen är så lyckat i filmformat men man kan bara inte missa det. Carrie, Sam, Miranda och Charlotte är som några gamla vänner som man inte har sett på en evighet nu (förutom några miljoner gånger när man tittat på repriserna men det är inte samma sak.).

Sex and the City är serien som avslöjar att jag är tjej trots allt. Jag är väldigt, väldigt pojkflickig av mig annars. Jag sminkar mig inte speciellt mycket, helst inte alls, jag tycker inte om att fixa med håret, mitt största intresse är hockey, jag umgås mest med killar nu för tiden, shopping är inte min grej. Men när jag ser på sex and the city så vill jag göra allt det där; shoppa skor tills jag faller död ner, sitta och fnittra med vänninorna på ett litet hak någonstans, ha alla de vackra kläderna och alla de andra typiskt "tjejiga" grejerna.


image148

Bedtime

Idag har jag och Johan varit och tittat på sängar på Sängjätten. Vi behöver verkligen nya sängar för som det är nu sover vi ju i princip på golvet. (känns så i alla fall).

Men det där med att hitta rätt säng är sannerligen inte något projekt som är avklarat på en eftermiddag. Sängar är ju en helt egen vetenskap. Det är zonpocket och det är latexmadrasser och naturmaterial och medium och fast och en hel drös med andra saker. Vi hittade två stycken sängar som var till belåtelse där. Men vi ska titta i några andra butiker också.

Känns minst sagt skumt att prata med en försäljare när man ligger och gottar sig i en säng. Dagens sängar är ju såå sköna så den där Hästen- reklamen där alla somnar när de provar kändes faktiskt inte så orealistisk längre.

Förhoppningsvis hittar vi någon bra säng, så vi kan börja sova gott om nätterna, vid årsskiftet ungefär.

image147