Boktips
Jag läser sjukt mycket. Hade jag oändlig tillgång till nya böcker här i hemmet skulle jag snitta tre i veckan. Nu har jag inte det men det brukar nog ändå bli minst en bok i veckan, nya eller omläsningsbara.
Den senaste tiden har jag läst en radda med otroligt bra böcker så här kommer lite tips.
Mig äger ingen av Åsa Linderborg
Åsas berättelse om uppväxten med en ensamstående pappa som sliter på jobbet och som har alkoholproblem men som älskar sin dotter över allt annat. Här finns smuts, skit, humor, kärlek i en salig blandning. Den absolut bästa boken jag har läst på mycket, mycket länge. Pappan är så oerhört sorglig och så oerhört kärleksfull att det skär i hjärtat. Berättelsen är totalt osentimentalt skriven och några försköningar eller uppenbara efterkonstruktioner kan i alla fall inte jag hitta. Den här boken fick mig att både le och gråta floder. Jag blir fortfarande berörd bara jag tänker på boken.
Alla böcker av Karin Alvtegen:
Håller just nu på med saknad men har läst svek,skam och skugga och alla är riktigt, riktigt bra. Spänning men alltid med eftertanke och djupare än vanliga deckare. Skam är i och för sig ingen deckare men en fin berättelse om varför människor är som de är och hur långt känslan av skam kan driva människor.
Nattfåk av Johan Theorin:
Deckare med övernaturliga inslag som utspelar sig på öland. Om man gillar spöken och mystik är det här ett måste. Blev fast direkt och kunde inte sluta läsa förrän jag fick reda på vad som egentligen hände.
Tyvärr glömde jag lämna tillbaka den till biblioteket i tid så det blir skuld på den. Men nu har den stackare som reserverade den efter mig och fick vänta och vänta, en oerhört spännande bok framför sig.
Är det någon som vill låna mig äger ingen, skam eller saknad ( förmodligen snart utläst) så har jag dem här hemma. Resten lånade jag från bibblan.
Den senaste tiden har jag läst en radda med otroligt bra böcker så här kommer lite tips.
Mig äger ingen av Åsa Linderborg
Åsas berättelse om uppväxten med en ensamstående pappa som sliter på jobbet och som har alkoholproblem men som älskar sin dotter över allt annat. Här finns smuts, skit, humor, kärlek i en salig blandning. Den absolut bästa boken jag har läst på mycket, mycket länge. Pappan är så oerhört sorglig och så oerhört kärleksfull att det skär i hjärtat. Berättelsen är totalt osentimentalt skriven och några försköningar eller uppenbara efterkonstruktioner kan i alla fall inte jag hitta. Den här boken fick mig att både le och gråta floder. Jag blir fortfarande berörd bara jag tänker på boken.
Alla böcker av Karin Alvtegen:
Håller just nu på med saknad men har läst svek,skam och skugga och alla är riktigt, riktigt bra. Spänning men alltid med eftertanke och djupare än vanliga deckare. Skam är i och för sig ingen deckare men en fin berättelse om varför människor är som de är och hur långt känslan av skam kan driva människor.
Nattfåk av Johan Theorin:
Deckare med övernaturliga inslag som utspelar sig på öland. Om man gillar spöken och mystik är det här ett måste. Blev fast direkt och kunde inte sluta läsa förrän jag fick reda på vad som egentligen hände.
Tyvärr glömde jag lämna tillbaka den till biblioteket i tid så det blir skuld på den. Men nu har den stackare som reserverade den efter mig och fick vänta och vänta, en oerhört spännande bok framför sig.
Är det någon som vill låna mig äger ingen, skam eller saknad ( förmodligen snart utläst) så har jag dem här hemma. Resten lånade jag från bibblan.
Människohamn
Jag läste ut John Ajvide Lindqvists roman Människohamn igår.
Som alltid är det träffsäkert beskriven vardag blandat med skräck. Men den här boken var lite annorlunda mot de tidigare då skräckscenerna var mer abstrakt beskrivna. En fara lurar någonstans men vad består faran i? Jag tyckte boken var riktigt otäck rakt igenom. Havet är underbart, vackert stort och mäktigt men vad händer när det vänder sig emot människan? Det enda negativa med boken tycker jag var att det var en aningen för många sidospår som kändes lite onödiga. Men en fyra av fem i betyg är det absolut. John Ajvide Lindqvist är en av få författare som framkallar kalla kårar hos mig även när jag läser böckerna mitt på ljusa dagen. Jag är visserligen lättskrämd men böcker brukar inte skrämma mig alls lika mycket som filmer gör med undantag för just Låt den rätte komma in, Hantering av odöda och nu Människohamn.
Som alltid är det träffsäkert beskriven vardag blandat med skräck. Men den här boken var lite annorlunda mot de tidigare då skräckscenerna var mer abstrakt beskrivna. En fara lurar någonstans men vad består faran i? Jag tyckte boken var riktigt otäck rakt igenom. Havet är underbart, vackert stort och mäktigt men vad händer när det vänder sig emot människan? Det enda negativa med boken tycker jag var att det var en aningen för många sidospår som kändes lite onödiga. Men en fyra av fem i betyg är det absolut. John Ajvide Lindqvist är en av få författare som framkallar kalla kårar hos mig även när jag läser böckerna mitt på ljusa dagen. Jag är visserligen lättskrämd men böcker brukar inte skrämma mig alls lika mycket som filmer gör med undantag för just Låt den rätte komma in, Hantering av odöda och nu Människohamn.