Wii
Igår blev det Wii för hela slanten. Eftersom Johan har jour så var det ingen idé att planera någonting mer då han ändå måste jobba några timmar varje kväll.
Det blev Medal of Honor, Tiger Woods-golf och Bully. Ritkigt roliga spel allihopa men MoH klarar jag inte riktigt av att spela. Är inte så förtjust i sådana spel eftersom jag är så långsam + att jag har svårt att orientera mig i spelet så jag hinner alltid dö innan jag kommer någon vart. Bully är mer i min stil även om det för mig var ganska svårt också. Johan och hans bror fick sig ett gott skratt när jag började spela och typ inte klarade av någonting. Skam den som ger sig, idag gick det mycket bättre att styra, skjuta med slangbella o.s.v. Golfen var superkul och jag lyckades riktigt bra med den tycker jag själv i alla fall.
Wii är grymt, det blir en helt annan känsla när man gör rörelserna själv än när man bara trycker på knappar. Sedan får man ju använda musklerna också och det är ju aldrig fel. Jag har nästan alltid träningsvärk efter att ha spelat en längre stund (det kanske säger mer om min fitnesstatus än om wii:s potential som träningsmaskin).
Nu sitter Johan i vardagsrummet och försöker spela färdigt Resident Evil och jag sitter framför datorn och väntar på at få spela Bully...igen. Vem sa att spel inte är beroendeframkallande?
Det blev Medal of Honor, Tiger Woods-golf och Bully. Ritkigt roliga spel allihopa men MoH klarar jag inte riktigt av att spela. Är inte så förtjust i sådana spel eftersom jag är så långsam + att jag har svårt att orientera mig i spelet så jag hinner alltid dö innan jag kommer någon vart. Bully är mer i min stil även om det för mig var ganska svårt också. Johan och hans bror fick sig ett gott skratt när jag började spela och typ inte klarade av någonting. Skam den som ger sig, idag gick det mycket bättre att styra, skjuta med slangbella o.s.v. Golfen var superkul och jag lyckades riktigt bra med den tycker jag själv i alla fall.
Wii är grymt, det blir en helt annan känsla när man gör rörelserna själv än när man bara trycker på knappar. Sedan får man ju använda musklerna också och det är ju aldrig fel. Jag har nästan alltid träningsvärk efter att ha spelat en längre stund (det kanske säger mer om min fitnesstatus än om wii:s potential som träningsmaskin).
Nu sitter Johan i vardagsrummet och försöker spela färdigt Resident Evil och jag sitter framför datorn och väntar på at få spela Bully...igen. Vem sa att spel inte är beroendeframkallande?
Kommentarer
Trackback