Människohamn
Jag läste ut John Ajvide Lindqvists roman Människohamn igår.
Som alltid är det träffsäkert beskriven vardag blandat med skräck. Men den här boken var lite annorlunda mot de tidigare då skräckscenerna var mer abstrakt beskrivna. En fara lurar någonstans men vad består faran i? Jag tyckte boken var riktigt otäck rakt igenom. Havet är underbart, vackert stort och mäktigt men vad händer när det vänder sig emot människan? Det enda negativa med boken tycker jag var att det var en aningen för många sidospår som kändes lite onödiga. Men en fyra av fem i betyg är det absolut. John Ajvide Lindqvist är en av få författare som framkallar kalla kårar hos mig även när jag läser böckerna mitt på ljusa dagen. Jag är visserligen lättskrämd men böcker brukar inte skrämma mig alls lika mycket som filmer gör med undantag för just Låt den rätte komma in, Hantering av odöda och nu Människohamn.
Som alltid är det träffsäkert beskriven vardag blandat med skräck. Men den här boken var lite annorlunda mot de tidigare då skräckscenerna var mer abstrakt beskrivna. En fara lurar någonstans men vad består faran i? Jag tyckte boken var riktigt otäck rakt igenom. Havet är underbart, vackert stort och mäktigt men vad händer när det vänder sig emot människan? Det enda negativa med boken tycker jag var att det var en aningen för många sidospår som kändes lite onödiga. Men en fyra av fem i betyg är det absolut. John Ajvide Lindqvist är en av få författare som framkallar kalla kårar hos mig även när jag läser böckerna mitt på ljusa dagen. Jag är visserligen lättskrämd men böcker brukar inte skrämma mig alls lika mycket som filmer gör med undantag för just Låt den rätte komma in, Hantering av odöda och nu Människohamn.
Kommentarer
Postat av: Maritha
Kan bara hålla med; stämningen är läskig rakt igenom!
Trackback