klagomuren
Android app
Update: hurra det fungerade. Nu kan man Blogga från mobilen. ( utan några förbannade mms)
update2: okej det funkade att blogga hjälpligt från mobilen genom att skriva i html-läget.
Men när kommer det en androidapp för att kunna blogga på ett vettigt sätt i telefonen.
Blogg.se är ju så hopplöst efter. Blogga via mms som kostar pengar? Det känns ungefär som att blogga från stenåldern när man nu har en smartphone. Dock bra om man har en annan typ av mobil.
Men jag vill inte blogga via mms när jag har en mobil som skulle funka alldeles utmärkt att blogga med på ett mer vanligt sätt.
Kan ju heller inte bifoga bilder från mobilen.
Får väl byta till blogger istället som faktiskt (såklart) har en app.
Hinner aldrig, aldrig sitta vid datorn längre så om det ska bloggas måste det bli via mobilen och då såklart med möjligheten att lägga till bilder.
Äckligt
Man tycker att wc-duckfolket kunde tänkt sig lite för när de valde färg på det nya geliga rengöringsmedlet, citrus. Man tycker att de kunde tänkt på att det ser lite osmakligt ut när det ser ut som någon har vätskebristpissat ner hela toan när den egentligen bör vara renare än någosin. Nästa gång köper jag den blå färgen alla gånger. Då ser det i alla fall ut som man städar och ingenting annat (såvida man inte tror att mensblod är blått som i reklamen). Tänk om någon gäst kommer förbi för att låna toan just när wc-duck citrus håller på att verka som bäst. Inte fräscht, inte fräscht alls! Gör om, gör rätt.
Dårskap
Bild från www.skovde.se
Nu ska jag snart bege mig till Elins, ett av två köpcentrum i Skövde.
Att gå dit dagen före juldagen är verkligen ingenting att rekommendera. Jag tar cykeln för att ta sig dit med bil är något jag rekommenderar ännu mindre.
När man går igenom dörrarna är det bara att ta ett djupt andetag och sedan omfamna the madness. Det är ingen idé att kämpa emot. Efter tio minuter flackar blicken och det rinner små ilar av svett över hela ryggen.
Över huvud taget är det väl ingen idé att kämpa emot någon av alla de jävligheter som livet slänger över en. Omfamna och acceptera att man oftast överlever. Förmodligen kommer man ut lite bittrare och lite mer cynisk på andra sidan men man klarar sig. Se där, jag har lärt mig tänka positivt på ett negativt sätt, it suits me!
Vi ses i marshallens skugga, amen!
Update
Rolling in the deep
Det här är bra grejer det!
$$$$
Hon är lurig den där lilla tokan. Inte nog med att hon har stoppat in ett dollartecken i sitt namn, nu har hon också en låt som heter.....och håll i er nu.... We R who we R. Fattar ni R istället för are!? Så tokigt, så häftigt, så fräscht.
Jag tror hon just sprängde coolhetsbarometern i småbitar.
*har inte koll på hur ny den egentligen är och förresten så finns det inte många artister som jag tål mindre än henne, det skulle vara Justin Bieber då, vad är dealen?
I bruise easily
Om ens sambo glömmer bort att man har ett fett stort blåmärke och råka sätta handen på låret och trycka till så kan man bli ganska så förbannad.
Vad är det för mening att ha skydd på sig om den förbannade jävla pucken ändå ska träffa på den millimeter som inte är täckt av dito? Va? Va?
För övrigt är det snö ute, ganska mycket för er som inte vet.
Du ska inte tro att du är något
Har börjat göra armhävningar efter varje ispass vi har
Ikväll kunde jag göra 9 stycken!!!
Fatta, nio stycken, bara en kvar till tio. Och tio då är det revanch på alla gympalärare, för de var de som tjatade och tjatade om att man åtmistonde skulle klara av tio stycken med sin egen kroppsvikt om man var tjej.
Nästa gång blir det tio och då är det fuck you gympateachers.
Fast egentligen har jag gillat de flesta utom den vi hade den vi hade på högstadiet. Hon var en häxa faktiskt. Visserligen var jag lat som bara den men det blir ju inte bättre av att man känner sig helt värdelös som atlet varje gympalektion.
Speciellt under redskapsgymnastiken. Jag är 182 centimeter, under högstadietiden var jag förmodligen lika lång och dessutom fruktansvärt klumpig (mer än idag). Har ni någonsin sett en klumpig, lång gymnast uträtta stordåd någonsin? Nä, just det men ändå fick jag nästan skäll när jag knappt klarade av att slå en kullerbytta eller än mindre kunde stå på händer mot en vägg.
Trots de djupa spåren det har satt i mitt liv så är jag otroligt glad att jag idag finner nöje i att träna och faktiskt idrotta.
Ärligt talat, det allför många lärare som verkar vilja förstöra glädjen för barnen där ute. Jag har varit ett MVG-barn i de flesta ämnen och har därför fått mest beröm hela tiden = jag har gillat majoriteten av mina lärare.
Men några klumpiga, klumpiga kommentarer kommer jag fortfarande ihåg trots att det är så himla längesedam.
"ja det låter ju alltid mycket bättre när man sjunger med i en låt än när man sjunger själv *menande blick*" sagt av lärare som råkade höra mig och min kompis sjunga med i någon hitlåt och förmodligen tyckte vi att det lät riktigt bra och kanske hintade lite om det men lärarfanskapet kände sig verkligen tvingad att ta ner två tolvåriga flickor på jorden. Så himla elakt. Kunde vi inte bara få tro att vi var nästa Whitney Houston, det var liksom inte idoljuryn vi sjöng för (thank God)
"det märks att du tycker mycket bättre om att skriva än att teckna" bildlärare på betygssamtal om en teoretisk inlämningsuppgift jag gjort. tydligt mellan raderna: ja ett litet sketet A4-informationsblad om någon random konstnär är tusen gånger bättre än alla teckningar du har lyckats prestera här. Jag älskade att måla och jag ansträngde mig verkligen, not so much efter den gången. Till saken hör också att hon har tagit sig friheten att kladda ner många av mina teckningar själv för att göra dem "bättre".
" men asså ni sjunker ju hela tiden, gör de inte det X?" Jooooo, verkligen" samtal mellan annan elev och dryg jäkla musiklärare om ett framträdande med mig och två andra, stämsång i lucitåg. Fan vad skit vi fick för det framträdandet av blivande musikestet och då också läraren. Men vi gjorde det ändå vi tre, vi trodde på oss själva och så jäkla illa tror jag inte att det blev. Jag är glad över det idag. Måste allt vara så perfekt hela tiden? Kunde vi inte bara få ha kul och uppträda utan att en lärare ska behöva påpeka med sådan övertydlighet hur fel det var.
Och det var ett litet axploch och shit vad långt det här inlägget blev men det jag tänker komma fram till är att jag som duktigt a-barn i skolan ändå har fått en hel del skit och nedtryckande kommentarer. Hur mycket har inte andra elever fått? De som har det svårt med förståelsen, orken eller vad det nu kan vara. Hur sugen blir man?
Och till sist: Det finns så himla många bra lärare där ute, som stöttar som bryr sig, som ger allt och lite till. Men en del, en del förstår jag mig inte på.
(Om detta inlägget hade betygsatts för kortfattningshet hade det blivit IG, I know)
kvällens specialité
När vi var i Prag så var det en himla massa tjatande om cabareer dit och cabareer hit.
By the way Cabaret=stripshow
De hade tillhörande inkastare som tjatade på killarna att de skulle komma in och se deras "sexy shows". Förresten tjejer kan väl också gå på strippklubb eller?
I alla fall, en verkade extra desperat.
- sexy ladies, sexy show, come in come in skanderade han när killarna i sällskapet gick förbi.
De ignorerade och när de kommit ett par meter bort så försökte inkastaren med en sista grej
-tonight, dwarfs on stage!
ehh?
jaha dvärgar, men varför sa du inte det med en gång.
Det känns spontant som att det var en rejäl högoddsare han körde med där men jag undrar, brukar det funka som kundraggningsreplik?
Mardröm, extra allt
Fy, det vill jag ALDRIG vara med om någonsin igen.
Sen har jag börjat få krampkänningar i vaderna på nätterna. Det är fasen inget mysigt alls. Måste gå upp och gå en runda, tänja lite innan jag kan lägga mig igen. vet inte vad det bero på men antagligen måste jag se till att få i mig lite mera vätska under dagen. Vilket är otroligt svårt eftersom jag aldrig är törstig. Den enda gången jag känner för att dricka spontant är när jag tränar annars måste jag tänka på det hela tiden. Får väl ta till vattenflasktricket och se till att faktsikt dricka upp allt i flaskan under dagen.
WTF!
Det är ju sjukligt, det känns som jag har fått bingo i fettlotteriet.
Förmodligen har det med att göra att jag faktiskt cyklar varje dag från och till tåget och att jag inte alls äter så mycket som jag tror på en dag. Man kan gå ner i vikt på kakor också bara man äter tillräckligt lite. Om en vecka är det säkert tvärtom, jag glömmer bort att äta och går upp ett kilo istället.
Kroppssammansättning är sjukt komplicerade saker och teorin stämmer fan inte alltid med verkligheten.
nyheter?!
Ännu roligare är att Aftonbladet satt rubriken till videoklippet: Idol-Linda, redan en superstjärna!
Sen när blev medlemmarna i supernatural superstjärnor?
Lerumspucken
Jag låter bilden tala för sig själv och säger bara FY f-n vad vi är bra!
Tack alla goa tjejer, som vi kämpade.
Jag skäms
Jag trodde bättre om svenskarna än så här men vi är inte ett dugg bättre än några andra, än danskarna.
Jag skäms och det är en sorgens dag.